Det här att dela byggnad med andra människor på höjden är inget jag har erfarenhet av sedan tidigare. När någon på övervåningen duschar känns det som att ha någon på besök i badrummet, det knakar och överallt hör jag fotsteg och mystiska ljud. Antar att man vänjer sig med tiden.
Trivs väldigt bra i lägenheten än så länge och nu när lite mer möbler finns på plats och ekot så gott som försvunnit börjar det kännas hemtrevligt. Tappade bort två saker på vägen mellan Svea rike och Norge, ett kuddfodral och en citron, ganska bra jobbat ändå.
Kylskåpet är för litet kom vi fram till idag. Jag fyller det själv, hoppsan. Får äta som en gnu imorgon så att Jon och Elisabet få plats med lite proviant.
Nu tänker jag titta på julkalendern och julmysa lite för mig själv. Nej jag tittar inte på "Hotell Gyllene Knorren" (internet är för segt och lägenheten är än så länge tv-lös) för min del är det "Jul i Kapernaum" som gäller. Älska.
Ha det fint!
I går kväll luktade rummet förutom den ljuva fotbiran sådär som äldre män kan lukta. För gårdagens roommates bestod i huvudsak av just äldre män.
I doften finner vi frisk surhet, varm människa och kvalmighet.
När doften går över mittennoten möter svett, dålig andedräkt och ljuvlig instängdhet.
Med hjälp av rakvatten, billig handtvål och mognad avrundas doften till en underbar helhetsupplevelse.
Doften tränger in genom näsborrarna och letar sig sakta men säker ner i svalget och in i munnen. De stackars smaklökarna vet inte vad dem skall ta sig till med denna fientliga smak. Ägnar en tanke åt mina idag.
Om faktumet kvarstår att majoriteten av mogna män dras med denna åkomma överväger jag starkt att inte bli äldre med en man.
Börjar med enns att tänka på min egen hygien och yttre uppenbarelse som för tillfället kanske inte är i fullt acceptabelt trim. Det är inte lätt att hålla sig fräsch när ingenting omkring en är det. Banne mig. Bättre tider väntar hoppas jag.
Ofräscha kramar Snöa Aamanda.
Vissa använder rummets lilla redan äckliga badrum till att ta sitt morgonbloss i medans andra ställer in sina kängor i hopp om att den värsta fotbira jag någonsin råkat ut för skall vädras ur. Vad tänker en del med. Är duschsugen, tänker stoppa upp papper i näsan och trotsa förödelsen.
Bestämde mig ganska raskt att jag nog inte kan leva länge till med "Retro Red" så jag varierar och byter till "Retro Blue" tills jag ser en hjälte på en ädel springare som kan hjälpa mig ut ur detta designträsk.
