Snöa Amanda

Vaknade efter en lång natts sömn kvart i elva när mammi ringde, pratade några minuter och beslöt mig sedan för att kravla mig upp. Fick för mig att springa vore en bra grej så jag hällde i mig kaffe och en shake, drog på mig mina trikåer och begav mig ut i solskenet. Kom runt mina fyra kilometer, varken mer eller midre. Medans jag har setat inne i soffan och tyckt synd om mig själv har det hunnit bli vår! Jösses, måste hitta något nytt att springa i, svettten bara forsa innanför understället och min fina Lillerudsjacka. Att musklerna har bättre minne än hjärtat blev tydligt, efter x-antal veckor utan gym lyckades jag ändå förra veckan lyfta mina vanliga vikter, Men efter lika många veckor utan löpning fanns det inte en chans att hålla mitt vanliga tempo eller trycka på. Suck, jaja bara köra på. När jag frustandes kom tillbaka till porten tyckte Jehovas vittnen att jag skulle skaffa mig tro. Sa nej tack, hoppade in i duschen och åt en stadig frulle.