Insikt
Idag har jag övertygats. Jag är inte gjord att vara en del av ett system och mitt hopp om mänskligheten är slaktat, utrotat, mördat och dött. Jag kommer kunna ta mig till högre höjder och nå himlen men ingen kommer hjälpa mig, vi står alla ensamma, en del vägrar bara inse det. Dem är en del av det system vi kallar samhälle, en form av försök till organisation av homosapiens. Jag passar inte in, det har jag aldrig gjort, har alltid känt mig utanför och på något vis tagit en åskådande roll i detta samhälle. Lagt huvudet på sned och försökt förstå. Det har tagit tid att inse, kanske är jag rädd att vara annorlunda. Nej inte längre, mitt liv har lärt mig att lägga tyngden vid andra aspekter än andras åsikter. Den resa jag färdas på tillsammans med mig själv skall vara lustfylld. Lust är mitt nya mål i livet. Vad är egentligen livet? Tar jag vara på det, hur vet man att man gör det och när är det för sent? Mina inre tankar skulle kunna bli ett psykadeliskt skönlitterärt stycke utan dess like. Kanske ett vinnande koncept. Tills vidare tuggar jag spenatblad, lyfter skrot, slår min tid på 4 km med ytterligare 2,5 minut och saknar människor jag mår bra av.
Kommentarer
Trackback
