Snöa Amanda

Anledningen till att mitt intresse för mat och dess framställning har blivit så stort har nog att göra med att jag varit tvungen att lägga om min kost och tänka på vad jag äter men också att jag har sett en hel del bakom kulisserna. Jag har alltid haft ett väldigt starkt intresse för djur och natur och mat ligger nära till hands. Har man funktionell dyspepsi, IBS och är laktosintollerant kan man inte äta vad som helst utan att kroppen säger ifrån. Det är fruktansvärt svårt att ställa om sig från att "ha kunnat äta allt" till att behöva tänka på vad man stoppar i sig för att må bra.

Under tiden på Lillerudsgymnasiet kretsade mycket av undervisningen kring miljö och matproduktion och det var även under denna tid jag fick mina diagnoser. Intresset och engagemanget växte sig starkare och präglade mitt projektarbete som fick till mål att lära och låta storstadsungar komma nära djur och hur dem är en del av vad vi äter.

Jag har ett mål. Jag vill att folk skall få rätt förutsättningar och kunskap att välja rätt i djungeln av produkter på hyllan. Det är lätt att att säga att människor inte bryr sig om vad de äter men jag vill påstå att det i majoriteten av fallen beror på bristande intresse och kunskap. Vi är vanedjur och ibland kan det vara svårt att bryta ett mönster eller så vet man helt enkelt inte om sina alternativ. Kan vi genom utbildning lära människor hur verkligheten ser ut får alla en rättvis chans att välja. 

Vi måste bli den förändring vi vill se.